SLI-skrift 2005:2

Frikopplade stöd - konsekvenser för svenskt jordbruk


Författare: Sone Ekman 


Denna skrift redovisar en analys av hur 2003-års reform av EU:s jordbrukspolitik (CAP) påverkar jordbruket, marknaderna för jordbruksprodukter och samhällsekonomin. I reformen omvandlas merparten av de tidigare direktstöden till ett gårdsstöd frikopplat från produktionen. Simulationsmodellen CAPRI används för att genomföra analysen. Reformen jämförs med en fullt genomförd Agenda 2000 (den förra reformen), vid tidpunkten år 2009.

CAPRI-analysen visar att trädesarealen i Sverige ökar kraftigt på grund av frikopplingen. Detta som en följd av att spannmålsodling som inte är lönsam utan arealbidraget läggs ned. Arealen spannmål minskar med 14 procent. Grödor som tidigare inte var berättigade till arealersättning gynnas i viss mån av reformen. Inom animalieproduktionen uppkommer de största effekterna för nöt- och fårköttsproduktionen. Producerad kvantitet nöt- och fårkött i Sverige beräknas minska med 10 procent p.g.a. reformen. Antalet mjölkkor påverkas inte. Den viktigaste skillnaden mellan olika delar av Sverige är att förskjutningen från spannmål till träda är mer markant desto längre norrut i landet man kommer. Jämfört med genomsnittet för EU-15 är produktionsminskningen för spannmål, nötkött och fårkött större i Sverige än i EU-15. Inom nöt- och fårköttsproduktionen beror detta i hög grad på att många andra länder väljer att även fortsättningsvis behålla vissa produktionskopplade stöd.

Eftersom frikopplingen leder till minskad produktion på europeisk nivå påverkas även produktpriserna av reformen. Producentpriserna på spannmål, oljeväxter, nötkött och fårkött blir 6 till 11 procent högre med 2003-års reform än i Agenda 2000-scenariot. Det är endast i mejerisektorn som reformen medför lägre produktpriser.

Ur samhällsekonomisk synvinkel är reformen i stort sett ett nollsummespel. Jordbrukarnas inkomster förbättras genom att olönsam produktion läggs ned och genom högre produktpriser. Konsumenterna förlorar genom något högre livsmedelspriser. Skattebetalarna påverkas också negativt eftersom utgifterna för jordbrukspolitiken ökar.


Liknande publikationer


2023-11-03
AgriFood Rapport 2023:4
Skötsel av naturbetesmarker - hur upplever lantbrukare de krav som ställs?
2023-10-31
AgriFood Fokus 2023:9
Att bygga på åkermark – ett hot mot framtida livsmedelsförsörjning?
2023-06-16
AgriFood Fokus 2023:7
Corporate compensation for carbon sequestration in agricultural soil

Författare:

Sone Ekman

Beställ publikationen

Alla publikationer kan beställas kostnadsfritt och med fri leverans

Beställ SLI-skrift 2005:2 här

Din beställning

Se din varukorg