Beställ publikationen

Alla publikationer kan beställas kostnadsfritt och med fri leverans

Beställ SLI-skrift 2005:1 här

Pressmeddelande

Läs pressmeddelande

Din beställning

Se din varukorg

Författare:

Fredrik Andersson

SLI-skrift 2005:1

Den svenska avregleringen 1990 - lärdomar för frikoppling av jordbruksstöd

2005 ersattes flera av de tidigare direktstöden i CAP av det avlänkade gårdsstödet. Den nya stödformen innebär att jordbrukaren är friare i sitt val av odling än vid tidigare direktstöd, vilket kan ge stor effekt på jordbruksproduktionen. I syfte att dra slutsatser om vilka grupper av jordbrukare som är mer benägna att förändra sin användning av marken från traditionell odling har SLI studerat omställningsprogrammet av jordbruksmark i 1990 års jordbrukspolitiska reform. Deltagande i omställningsprogrammet var frivilligt och jordbrukaren kompenserades under en period om jordburksmark ställdes om till annan permanent användning än traditionell jordbruksproduktion. Studien baseras på företagsdata från LBR (lantbruksregistret).

Enligt analysen spelar lantbrukarens fas i livscykeln roll för omställningsbeslutet. De yngsta och äldsta brukarna är minst benägna att ställa om. En förklaring till detta är att yngre jordbrukare som nyligen investerat har mindre finansiella möjligheter att förändra inriktning på företaget. Mot slutet av livscykeln blir investeringshorisonten kortare och förändringsbenägenheten minskar. Driften på gården har också konsekvenser för beslutet att ställa om. Analysen visar att lantbrukare med djurbesättningar var mindre benägna att ta mark ur jordbruksproduktion. Om mark tas ur produktion får det konsekvenser även för djurhållningen. 

Gårdsstorlek och markens avkastning påverkade också omställningsbeslutet. Brukare av stora gårdar var mer benägna att ta mark ur produktion, vilket kan förklaras av att mark kan ställas om på marginalen på dessa gårdar. Däremot påverkar markens bördighet negativt, dvs. brukare av marker med hög avkastning var mindre benägna att ställa om. Båda dessa resultat pekar på att omställning sker där markens värde i produktion är som lägst.

Vidare visar studien att möjligheten till arbete utanför gården, mätt som regionens ekonomiska potential, påverkar omställningsbeslutet negativt. Det innebär att ju lättare det är att finna sysselsättning utanför gården desto mindre benägna är jordbrukarna att ta mark ur jordbruksproduktion. En möjlig förklaring till detta är att jordbrukare, som har möjlighet att söka inkomster utanför jordbruket är mindre beroende av jordbruksinkomsten. Därmed kan de välja att fortsätta bruka jorden trots att, som i fallet med den svenska reformen, lönsamheten befaras sjunka.

Resultaten från studien pekar också på att förväntningar om framtiden i jordbruket har betydelse för beslutet att ta jordbruksmark ur produktion. De regionala skillnader som kvarstår då hänsyn tagits till de faktorer som diskuterats ovan, visar att benägenheten att ställa om jordbruksmark var minst i söder och i norr. En möjlig förklaring till dessa skillnader är jordbrukarnas förväntningar på framtidsutsikter i jordbruket. Det är inte orimligt att tänka sig att lönsamheten i det skånska jordbruket förväntades kvarstå. I norr utgick och utgår speciella regionala stöd, med det uttalade syftet att försöka upprätthålla produktionen i den delen av landet, vilket naturligtvis påverkar förväntningarna om lönsamheten.