Beställ publikationen

Alla publikationer kan beställas kostnadsfritt och med fri leverans

Beställ SLI-skrift 2004:1 här

Pressmeddelande

Läs pressmeddelande

Din beställning

Se din varukorg

Författare:


Helena Johansson

Rasha Gustafsson

Lennart Persson

SLI-skrift 2004:1

Landsbygdstutveckling - en analys av projekt för ökad sysselsättning

Traditionella näringar på lands- och glesbygden inom jord, skog och malm rationaliseras vilket innebär att arbetstillfällen försvinner. Idag arbetar mindre än 20 procent av landsbygdens befolkning inom skogs- och jordbruket, och andelen är dessutom sjunkande. Statliga stöd och åtgärder som syftar till att stärka landsbygdens utveckling riktas därför inte längre enbart till de areella näringarna utan syftar också till att utveckla landsbygdens övriga näringsliv. Sveriges medlemskap i EU 1995 öppnade för landsbygdsstöd genom medel från EU:s strukturfonder. Inom Målprogrammet 5b fanns stöd för att stimulera utveckling av landsbygdsområden genom att stödja andra verksamheter än jord- och skogsbruk.

Syftet med studien är att undersöka varför vissa projekt lyckas medan andra misslyckas. De projekt som studeras är sådana vars syfte är att stimulera nyföretagande och skapa sysselsättning. Avsikten är att undersöka om det går att urskilja gemensamma drag för lyckade respektive mindre lyckade projekt. Kriteriet för att ett projekt är lyckat är att sysselsättning kvarstår även efter bidraget har upphört. Ansatsen är att samla data för ett slumpmässigt urval projekt och med statistiska metoder analysera vilka faktorer som är förknippade med framgång respektive misslyckande. Data har insamlats med hjälp av en strukturerad telefonintervju med projektledaren. Frågorna rör karakteristika för (i) den som har drivit projektet (utbildning, kön, ålder och tidigare erfarenhet), (ii) projektet (i vilken regi det bedrivs, typ av marknad, antal sysselsatta, rådgivning etc.) samt (iii) den omgivning i vilket projektet bedrivits (förekomst av lokalt nätverk, egen bedömning av det lokala affärsklimatet, förekomst av liknande verksamhet etc.). Dessutom har datamaterialet kompletterats med kommunspecifik data.

Den övergripande slutsatsen är att affärsmässighet lönar sig. De projekt som drivs i privat regi skapar sysselsättning i högre utsträckning än de som drivs i annan regi och de projekt som skulle ha genomförts även utan stöd leder i högre utsträckning till bestående sysselsättning. Likaså går det bättre för projekt när projektledaren har en egen affärsidé att utgå från. Det visar på vikten av en god affärsidé i botten och omvänt svårigheterna att skapa framgång när affärsmässiga idéer saknas. Vissa könsrelaterade skillnader framkommer också. Män lyckas i högre utsträckning än kvinnor men samtidigt finns det en högre benägenhet bland män att bli ”entreprenör i projekt.” Det innebär att de individer som har tidigare erfarenhet av projekt tenderar att avsluta ett nytt projekt när stödet upphör.