Beställ publikationen

Alla publikationer kan beställas kostnadsfritt och med fri leverans

Beställ SLI-skrift 2003:4 här

Din beställning

Se din varukorg

Författare:


Christian Jörgensen

SLI-skrift 2003:4

Gränseffekter på en gränslös marknad - Prisskillnader på livsmedel inom EU

I denna studie har SLI analyserat integrationen av marknader för olika livsmedel inom EU. Priser på 56 livsmedel i 23 städer i EU under perioden 1990-2002 analyseras i syfte att undersöka i vilken utsträckning den gemensamma marknaden är uppdelad i nationella marknader. Perioden är av särskilt intresse då flera viktiga åtgärder vidtogs för en fördjupad ekonomisk integration inom unionen under dessa år. Den inre marknaden skapades och det monetära samarbetet fördjupades för flera länder bl.a. med införandet av en gemensam valuta. Marknader inom EU borde därför under denna period bli mer gemensamma och mindre nationella, dvs. begränsade av länders gränser. Perioden är dessutom särskilt intressant då EU utvidgades genom medlemskapet av Sverige, Finland och Österrike.

På en helt gemensam integrerad marknad ger inte landgränser upphov till prisskillnader. Priser utjämnas till följd av att handelshinder mellan länderna är borttagna. I studien testas därför förändringar av landsgränsers betydelse för prisskillnader i syfte att undersöka hur integrationsprocessen har fortskridit. Särskilt förväntas prisskillnader för de under perioden anslutna EU-länderna ha minskat. Vid EU-inträdet införde dessutom de nya medlemsländerna EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP. Detta borde i sig ha minskat prisskillnaderna mellan städer i de nya EU-länderna och städer i gamla medlemsländer.

Genom att studera prisskillnader mellan städer för en rad olika livsmedel ges en bild av i vilken utsträckning landgränser ger upphov till prisskillnader. Prisskillnader studeras både mellan städer inom samma länder och städer i olika länder. Ju lägre prisskillnader mellan länder, desto längre har den ekonomiska integrationsprocessen kommit.

Resultaten visar att på de flesta livsmedelsmarknader är prisskillnaderna större mellan två städer om de inte ligger i samma land. Även när man tagit hänsyn till transportkostnader mellan städer och momsskillnader mellan länder är prisskillnader mindre mellan städer i samma land än i olika länder. Resultaten skiljer dock mellan olika varugrupper. För nästan alla produkter inom kategorierna frukt, mejeriprodukter och matoljor segmenteras marknaderna av landsgränser. Dessa marknader är alltså i viss utsträckning fortfarande nationella marknader. Inte minst gäller detta marknaden för mejeriprodukter där landsgränser förklarar en stor del av prisskillnaden mellan städer.

Det finns indikationer på, om än små, att den ekonomiska integrationen ökat på livsmedelsmarknaden under perioden. För drygt tio produkter har prisskillnaderna minskat mer mellan städer i olika länder jämfört med städer inom länder. För några få produkter har dock prisskillnaderna ökat mellan städer som åtskiljs av en gräns.

Prisskillnader mellan Stockholm, Helsingfors och Wien och de andra städerna är större än prisskillnader mellan städerna i resten av EU. EU-medlemskapet har dock inneburit att prisskillnaderna minskat för några produkter. För de livsmedel vars primärproduktion regleras inom CAP har prisskillnaderna minskat. Detta är förväntat eftersom EU-medlemskapet innebar samma stödsystem och tullar som övriga EU-länder. Även för mer förädlade produkter har en prisutjämning skett. Detta är som förväntat eftersom handelshindren för förädlade produkter ansågs vara stora innan EU-inträdet. För frukt och grönsaker har däremot inte prisskillnaderna minskat mellan Stockholm, Helsingfors och Wien och de övriga städerna. Bristen på priskonvergens för dessa produkter kan förklaras av att produktionen av frukt och grönt endast i en mindre utsträckning är reglerat inom EU.