Beställ publikationen

Alla publikationer kan beställas kostnadsfritt och med fri leverans

Beställ SLI-rapport 2005:2 här

Pressmeddelande

Läs pressmeddelande

Din beställning

Se din varukorg

Författare:

Anna Isaksson

SLI-rapport 2005:2

Vem ska reglera maten? - EU:s livsmedelslagstiftning och subsidiaritetsprincipen

Samarbetet inom den europeiska unionen har utvidgats och fördjupats över tiden och är numera mycket omfattande. Men hur mycket samarbete behövs det egentligen och vad är det man skall samarbeta om?

I en tidigare rapport har SLI analyserat frågan om jordbrukspolitiken fortfarande be-höver vara gemensam. Analysen utmynnade i slutsatsen att argumenten för en gemensam politik har försvagats på grund av unionens utvidgning och politikens ändrade innehåll. Jordbrukspolitikens fortsatta utveckling understryker denna slut-sats än mer. När stöden inte längre är kopplade till produktionen stör de inte den inre marknaden.

Att ta hänsyn den inre marknadens funktion har varit en viktig aspekt vid utform-ningen av den gemensamma lagstiftningen inom EU. Inom många områden har själva syftet med lagstiftningen varit just att marknaden skall fungera störningsfritt. Därför har en rad områden där nationell lagstiftning tros ha försvårat handel över tiden blivit gemensamma.

Men är det en självklarhet att all den lagstiftning som har vuxit fram, inte minst inom livsmedelsområdet där EU dessutom flyttat fram positionerna, är nödvändig? Måste livsmedel regleras gemensamt? I rapporten analyseras denna fråga med utgångs-punkt i två fallstudier; hygienlagstiftningen och regleringen av närings- och hälsopå-ståenden.

Subsidiaritetsprincipen är det redskap som används för att avgöra frågan. Subsidiari-tetsprincipen har tillkommit som en politisk kompromiss som tilltalade både anhäng-are och motståndare till en fortsatt centralisering. Den vaghet som underlättade de po-litiska kompromisserna är dock en nackdel när principen ska användas i praktiken. Därför kompletteras den juridiska analysen med ekonomiska kriterier. Anna Isaksson (Jur. kand.) är huvudförfattare. Helena Johansson (Fil. dr. nationalekonomi) har bistått i den ekonomiska analysen.