Beställ publikationen

Alla publikationer kan beställas kostnadsfritt och med fri leverans

Beställ SLI-rapport 2002:2 här

Pressmeddelande

Läs pressmeddelande

Din beställning

Se din varukorg

Författare:


Christian Jörgensen

SLI-rapport 2002:2

Märkning av genmodifierade livsmedel - en samhällsekonomisk analys

Märkningen av livsmedel blir alltmer omfattande. Företagen lämnar frivilligt ny information om sina produkter, naturligtvis för att de räknar med att det förhöjer intrycket av produkten och ökar försäljningen eller ger möjlighet att få ett högre pris.

Även samhällets krav på märkning ökar. Den tillkommande märkningen har en annan karaktär än den traditionella, som lämnar upplysningar om slutproduktens innehåll och egenskaper. Den nya märkningen handlar om produktionen – hur eller var livsmedlet har producerats – även om dessa förhållanden inte påvisbart påverkar livsmedlet. Det faktum att produkten inte påverkas, gör att märkningens sanningsenlighet inte kan kontrolleras genom analys. Det innebär alltså att redligheten kräver att denna kan kontrolleras på annat sätt. Den metod som står till buds är spårbarhet och dokument som följer produkten genom de olika produktions- och distributionsleden.

Förra sommaren lämnade EU-kommissionen ett förslag om ökade märkningskrav för livsmedel som innehåller råvaror eller ingredienser som har tillverkats av genmodifierade grödor – GMO. Användningen skall kunna spåras och den ska dokumenteras.

Dessa nya krav gör att hanteringen blir dyrare. De kan också öka kostnaderna för samhället på andra sätt. SLI analyserar i denna studie om krav på märkning är en effektiv åtgärd i olika situationer, från samhällets utgångspunkt. Nyttan kan bestå i ökad valmöjlighet för konsumenterna och indirekta effekter för samhället om märkningen ger en ändrad konsumtion, såsom förbättrad folkhälsa eller renare miljö. Nyttan och kostnaderna diskuteras för märkning och alternativa regleringar, för att bedöma märkningens ändamålsenlighet jämfört med andra åtgärder.

Studien tar GMO-märkning som utgångspunkt, men innehåller också en principiell diskussion om syften samt för- och nackdelar med märkning. Analysen av GMOförslaget kan alltså ses som en illustration av vad som kan bli en allt viktigare fråga, allteftersom nya märkningskrav diskuteras.

Parallellt med denna studie har SLI också studerat effekter av GMO-förslaget på den svenska marknaden, genom intervjuer med företag som påverkas av förslagen. Dessa båda studier publiceras samtidigt.