Författare:

Fredrik Andersson

SLI-Rapport 2006:3

En politik för fisken eller fisket? - en studie av EU-förhandlingarna om 2003 års reform av fiskeripolitiken

I rapporten studeras reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) som förhandlades 2002. Analysens utgångspunkt är ett spel på tre nivåer (Putnam, 1988), där nivåerna utgörs av nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå. Mot bakgrund av att majoriteten av fiskbestånden i gemenskapens vatten betrak-tades vara överexploaterade presenterade Europeiska kommissionen under våren 2002 ett förslag om förändringar av GFP. Reformförslagets huvudsyfte var att skapa ett långsiktigt hållbart fiske.

Kommissionens förarbete inför reformen ledde till slutsatsen att det förelåg mot-stridiga målsättningar inom GFP där finansiellt stöd till näringen med syfte att öka flottans effektivitet motverkat bevarandepolitikens målsättningar om uthål-ligt fiske. Kommissionen presenterade därför ett reformpaket, med bland annat förslag om förändringar av de offentliga finansiella stöden till fiskenäringen.

Vid förhandlingarna om reformen utkristalliserades två grupper bland medlems-staterna. En grupp, främst från de södra delarna av EU kallad ”fiskerivännerna” (Syd), var starkt kritisk till delar av förslaget, främst till de föreslagna föränd-ringarna av strukturpolitiken. En grupp från norra EU (Nord) ställde sig däremot i stort sett bakom Kommissionens förslag.

Syds hållning innebar att de beslutade förändringarna av GFP inte blev så långt-gående som Kommissionen föreslagit och som Kommissionen ansåg vara nöd-vändigt för att säkerställa ett uthålligt fiske. Kritiker från Nord beskrev reformen som urvattnad och Sverige och Tyskland reserverade sig mot beslutet.

Med syfte att öka förståelsen för motsättningarna mellan Syd och Nord analyse-ras i den här rapporten bakomliggande faktorer för medlemsstaternas ställnings-tagande kring förändringar av GFP. En viktig slutsats är att Syds och Nords motsatta positioner i första hand inte beror på skilda attityder till bevarandehän-syn, utan på skilda attityder till fiskenäringen. Skillnaden mellan Syd och Nord består främst i att Nord lägger mindre vikt vid fiskenäringen än vid miljöhänsyn, medan Syd lägger ungefär lika stor vikt vid miljöhänsyn och fiskenäring.