Beställ publikationen

Alla publikationer kan beställas kostnadsfritt och med fri leverans

Beställ SLI-Rapport 2008:1 här

Pressmeddelande

Läs pressmeddelande

Din beställning

Se din varukorg

Författare:


Christian Jörgensen

Joakim Gullstrand


Fredrik Wilhelmsson

SLI-Rapport 2008:1

Livsmedelsindustrin under en omvälvande tid - tiden före och efter EU-medlemskapet

Denna rapport analyserar med detaljerad företagsstatistik för åren 1990 till och med 2002 hur den svenska livsmedelsindustrin har påverkats av EU-medlemskapet. Grunden till studien är att det fanns det stora förväntningar om att det svenska EU-medlemskapet skulle förändra konkurrensvillkoren för den svenska livsmedelsindustrin, eftersom införselavgifter och andra handelshinder tidigare gjorde att svenska livsmedelsföretag till stor del var verksamma på den svenska marknaden. Det fanns bland annat farhågor om att stora branscher som mjölk och kött skulle få det svårt att hävda sig på den gemensamma marknaden. Tiden efter EU-medlemskapet visar också att den svenska livsmedelsmarknaden i större utsträckning har blivit en del av en större internationell livsmedelsmarknad eftersom den svenska exporten och importen av livsmedel har ökat kraftigt. Denna rapport tar upp tre aspekter av hur det svenska EU-medlemskapet har påverkat den svenska livsmedelsindustrin och dess företag: marginalerna, produktiviteten och exportmöjligheterna.

Om konkurrensen ökar på en marknad minskar företagens möjligheter att ta ut marginaler på produkterna. Det blir helt enkelt svårare för företag att sätta priser så att de gör stora vinster. Det svenska EU-medlemskapet skulle därför pressa priserna och minska marginalerna genom att skärpa konkurrensen på den svenska livsmedelsmarknaden. Den här rapporten har kommit fram till att:

  • Marginalerna för livsmedelsindustrin som helhet, mot förmodan, i stort sett är desamma före som efter EU-medlemskapet
  • Marginalerna har sjunkit för utländska företag, vilket signalerar att det har blivit lättare för företag att etablera sig på den svenska marknaden
  • Det finns en tendens att marginalerna blivit lägre i tidigare skyddade livsmedelsbranscher som exempelvis mjölk och kött

Om ett lands gränser öppnas upp för handel med andra länder finns det flera faktorer som bidrar till att produktiviteten i industrin ökar – det vill säga företag kan producera mer med samma mängd insatsvaror. För det första ökar produktiviteten i företagen eftersom de effektiviserar produktionen för att möta en hårdare konkurrens. Produktiviteten kan också öka eftersom företagen har större möjligheter att utnyttja stordriftsfördelar. För det andra kan produktiviteten i industrin öka på grund av att det framför allt är de produktiva företagen som expanderar på en större och mer konkurrensutsatt marknad. Mindre produktiva och konkurrenskraftiga företag förlorar helt enkelt marknadsandelar till följd av en hårdnad konkurrens. Den här rapporten visar att:

  • Produktiviteten i industrin är i stort sett densamma före som efter EU-medlemskapet
  • Produktiviteten har ökat i de branscher som redan tidigare var konkurrensutsatta
  • Produktiviteten har minskat i branscher som var skyddade innan EU-medlemskapet
  • Arbetsproduktiviteten har ökat i samtliga livsmedelsbranscher

EU-medlemskapet skulle som nämnts inte bara öka konkurrensen på den svenska livsmedelsmarknaden utan även göra det lättare för svenska företag att konkurrera på den gemensamma marknaden. Förutom att handelshinder togs bort för att exportera till övriga EU-länder försvann osäkerhet om att svenska företag skulle få konkurrera på samma villkor som företag i andra EU-länder. En följd skulle bli att svenska företag fick mer för sina produkter samtidigt som ett gemensamt regelverk underlättade för företag att börja exportera. Detta skulle i sin tur innebära att företag i större utsträckning kunde gå in och ut exportmarknader när tillfälle gavs. Den här rapporten visar att:

  • Det har blivit betydligt lättare för företag att gå in och ut ur exportmarknader efter EU-medlemskapet även om detta skedde med en viss fördröjning
  • Det finns en tendens att exportmöjligheterna framför allt har underlättats för företag inom tidigare skyddade livsmedelsbranscher

Resultaten i denna rapport är delvis förvånande. Resultaten kan dock spegla att livsmedelsindustrin åren närmast efter EU-medlemskapet har befunnit sig i en omställningsperiod. En omställningsperiod som gjort att företag har blivit sittande med mer kapital än vad de har bruk för och på så sätt gjort att företagen förlorat produktivitet. Något som talar för att det trots allt har skett en snabb omställning av produktionen är att arbetsproduktiviteten har ökat kraftigt. Detta är också en rimlig utveckling då det sannolikt är en större och mer långdragen process att anpassa tillgången på kapital som maskiner och anläggningar efter en ny marknadssituation än antalet sysselsatta.