Författare:


Gordana Manevska-Tasevska


Ewa Rabinowicz

Yves Surry

AgriFood-WP 2013:6

Policy impact on farm level efficiency in Sweden: 1998-2008

I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper hos gårdarna påverkar effektiviteten och hur denna kan förbättras. Även effekterna av åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) analyseras. De studerade gårdarna jämförs med de mest effektiva gårdarna i urvalet (”best practice”); någon jämförelse av effektiviteten i Sverige i relation till andra länder görs därför inte.

Resultaten visar att gårdar som drivs av yngre lantbrukare och gårdar med en diversifierad produktion är i genomsnitt mer effektiva. För att öka effektiviteten bör spannmålsgårdar öka i storlek, medan investeringar i teknologi är nödvändiga för nöt- och grisgårdar. I genomsnitt skulle spannmåls-, mjölk- och grisgårdar kunna öka effektiviteten med cirka 10 procent jämfört med de bästa gårdarna i urvalet. Motsvarande värde för nötgårdar är 17 procent.

Stöden i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) utjämnar skillnader i effektivitet mellan gårdar i viss mån. Det finns dock fortfarande skillnader i effektivitet inom olika produktionsinriktningar och mellan olika regioner. En översyn av fördelningen av stöd bör därför övervägas.

För en sammanfattning av resultaten i detta Working Paper, se AgriFood Policy Brief 2013:4