Den nuvarande principen i jordbrukspolitiken är att jordbrukare inte kan få stöd när de behöver anpassa sin verksamhet för att leva upp till lagkrav. EU-kommissionen har nu öppnat för stöd som kompenserar för så kallade nationella särkrav, det vill säga nationella lagkrav som går längre än EU:s minimikrav. Syftet är att miljö, klimat, djurskydd och djurhälsa ska förbättras utan att jordbrukets konkurrenskraft påverkas negativt i EU-länder med striktare lagstiftning. Vi diskuterar fördelar och nackdelar med stöd till särkrav, och analyserar potentiella effekter på konkurrenskraft, miljö och klimat med en explorativ modellanalys.

Vi finner att stöd till särkrav kan gynna produktionen och utjämna konkurrensnackdelar, samtidigt som konkurrensnackdelarna i Sverige av att andra länder inför stöd är begränsad. Stödet löser dock inte konflikten mellan konkurrenskraft och miljö och klimat. Det kan underlätta för ny miljölagstiftning, men riskerar att motverka syftet med lagstiftningen genom ökad utsläppsintensiv produktion och mindre medel riktade till miljö- och klimatåtgärder. Stöd till särkrav brister dessutom i kostnadseffektivitet, saknar additionalitet samt riskerat att få problem med gråzoner och avgränsningar rörande vad och vem som bör få stöd.