In Swedish only.
Denna rapport analyserar med detaljerad företagsstatistik för  åren 	1990 till och med 2002 hur den svenska livsmedelsindustrin har påverkats 	av EU-medlemskapet. Grunden till studien är att det fanns det stora förväntningar 	om att det svenska EU-medlemskapet skulle förändra konkurrensvillkoren 	för den svenska livsmedelsindustrin, eftersom införselavgifter och 	andra handelshinder tidigare gjorde att svenska livsmedelsföretag till 	stor del var verksamma på den svenska marknaden. Det fanns bland annat 	farhågor om att stora branscher som mjölk och kött skulle få det 	svårt att hävda sig på den gemensamma marknaden. Tiden efter 	EU-medlemskapet visar också att den svenska livsmedelsmarknaden i större 	utsträckning har blivit en del av en större internationell livsmedelsmarknad 	eftersom den svenska exporten och importen av livsmedel har ökat kraftigt. 	Denna rapport tar upp tre aspekter av hur det svenska EU-medlemskapet har påverkat 	den svenska livsmedelsindustrin och dess företag: marginalerna, produktiviteten och exportmöjligheterna. 
 Om konkurrensen ökar på en marknad minskar företagens möjligheter 	att ta ut marginaler på produkterna. Det blir helt enkelt svårare 	för företag att sätta priser så att de gör stora vinster. 	Det svenska EU-medlemskapet skulle därför pressa priserna och minska 	marginalerna genom att skärpa konkurrensen på den svenska livsmedelsmarknaden. 	Den här rapporten har kommit fram till att:  
  	- Marginalerna för livsmedelsindustrin som helhet, mot förmodan, 		i stort sett är desamma före som efter EU-medlemskapet
- Marginalerna har sjunkit för utländska företag, vilket signalerar 		att det har blivit lättare för företag att etablera sig på den 		svenska marknaden
- Det finns en tendens att marginalerna blivit lägre i tidigare skyddade 		livsmedelsbranscher som exempelvis mjölk och kött
Om ett lands gränser öppnas upp för handel med andra länder 	finns det flera faktorer som bidrar till att produktiviteten i industrin ökar –  det 	vill säga företag kan producera mer med samma mängd insatsvaror. 	För det första ökar produktiviteten i företagen eftersom 	de effektiviserar produktionen för att möta en hårdare konkurrens. 	Produktiviteten kan också öka eftersom företagen har större 	möjligheter att utnyttja stordriftsfördelar. För det andra kan 	produktiviteten i industrin öka på grund av att det framför 	allt är de produktiva företagen som expanderar på en större 	och mer konkurrensutsatt marknad. Mindre produktiva och konkurrenskraftiga företag 	förlorar helt enkelt marknadsandelar till följd av en hårdnad 	konkurrens. Den här rapporten visar att:
  	- Produktiviteten i industrin är i stort sett densamma före som 		efter EU-medlemskapet
- Produktiviteten har ökat i de branscher som redan tidigare var konkurrensutsatta
- Produktiviteten har minskat i branscher som var skyddade innan EU-medlemskapet
- Arbetsproduktiviteten har ökat i samtliga livsmedelsbranscher
EU-medlemskapet skulle som nämnts inte bara öka konkurrensen på den 	svenska livsmedelsmarknaden utan även göra det lättare för 	svenska företag att konkurrera på den gemensamma marknaden. Förutom 	att handelshinder togs bort för att exportera till övriga EU-länder 	försvann osäkerhet om att svenska företag skulle få konkurrera 	på samma villkor som företag i andra EU-länder. En följd 	skulle bli att svenska företag fick mer för sina produkter samtidigt 	som ett gemensamt regelverk underlättade för företag att börja 	exportera. Detta skulle i sin tur innebära att företag i större 	utsträckning kunde gå in och ut exportmarknader när tillfälle 	gavs. Den här rapporten visar att:
  	- Det har blivit betydligt lättare för företag att gå in 		och ut ur exportmarknader efter EU-medlemskapet även om detta skedde med 		en viss fördröjning
- Det finns en tendens att exportmöjligheterna framför allt har 		underlättats för företag inom tidigare skyddade livsmedelsbranscher
Resultaten i denna rapport är delvis förvånande. Resultaten kan dock spegla att livsmedelsindustrin åren närmast efter EU-medlemskapet har befunnit sig i en omställningsperiod. En omställningsperiod som gjort att företag har blivit sittande med mer kapital än vad de har bruk för och på så sätt gjort att företagen förlorat produktivitet. Något som talar för att det trots allt har skett en snabb omställning av produktionen är att arbetsproduktiviteten har ökat kraftigt. Detta är också en rimlig utveckling då det sannolikt är en större och mer långdragen process att anpassa tillgången på kapital som maskiner och anläggningar efter en ny marknadssituation än antalet sysselsatta.