Beställ publikationen

Alla publikationer kan beställas kostnadsfritt och med fri leverans

Beställ SLI-Rapport 2007:2 här

Pressmeddelande

Läs pressmeddelande

Din beställning

Se din varukorg

Författare:

Lena Fredriksson

SLI-Rapport 2007:2

Odling av genetiskt modifierade grödor - ett alternativ för svenska lantbrukare?

Genmodifierade grödor (GMO eller GM) har odlats kommersiellt sedan början av 1990-talet men odling i större skala kom igång först 1996. Sedan dess har mycket hänt, flera nya varianter av soja, majs, raps och bomull har kommit ut på marknaden och fått sällskap av nya genmodifierade grödor. USA är den ledande producenten och Europa står endast för en bråkdel av produktionen. I Sverige bedrivs ännu ingen kommersiell odling, men introduktionen av GMO i det europeiska jordbruket innebär att kommersiell odling av GMO kan bli aktuell också i Sverige inom en nära framtid. En majoritet av Sveriges lantbrukare med en åkerareal på minst 50 hektar är intresserade, och trenden visar på ett ökande intresse

I rapporten jämförs odling av genmodifierade grödor med odling av konventionella grödor i Sverige ur ett företagsekonomiskt perspektiv och skillnadeni lönsamhet beräknas. Kalkylerna bygger på befintliga data som överförts till svenska förhållanden.

  • En övergång till odling av herbicidtolerant vårraps får tre effekter; ökad hektarskörd, högre utsädeskostnad och lägre kostnader för ogräsbekämpning. Sammantaget beräknas dessa tre faktorer förbättra odlingens lönsamhet med 4 till 8 procent av odlarpriset.
  • Odling av herbicidtolerant fodermajs skulle främst påverka lönsamheten genom högre utsädeskostnad och lägre kostnad för ogräsbekämpningsmedel. Sammantaget förbättras odlingens lönsamhet med ca 600 kronor per hektar.
  • En jämförelse mellan potatis som är resistent mot bladmögel och konventionell potatis visar en lönsamhetsförbättring motsvarande mellan 6 och 12 procent av odlarpriset. Samtidigt innebär en minskad användning av bekämpningsmedel en minskning av den negativa miljöpåverkan från potatisodlingen.
  • En övergång från odling av konventionell till herbicidtolerant sockerbeta innebär bl.a. att kostnaden för utsäde blir högre medan kostnaden för ogräsbekämpningsmedel blir lägre. Nettoeffekten motsvarar med 2006 års prisnivå ca 10 procent av odlarpriset.

Av rapporten framgår att det kan finnas företagsekonomiska vinster med GM-odling i Sverige. Hur stora vinsterna slutligen blir går dock inte att säga med säkerhet innan odlingen är ett faktum. Så länge genmodifierade grödor inte odlas kommersiellt i Sverige ger den ekonomiska analysen i rapporten endast begränsade insikter. Effekter av GM-odling kan inte fastställas med säkerhet förrän det finns verkliga observationer att basera analysen på.

Lönsamhetsjämförelserna kompletteras med en samhällsekonomisk analys. Generellt gäller det att en innovation som sänker produktionskostnaderna leder till lägre konsumentpriser vilket på lång sikt främst gynnar konsumenter och också innebär en välfärdsvinst för samhället. Välfärdseffekterna av GMO beror företrädesvis på kostnader för särskilda odlingsföreskrifter, särhållning i livsmedelsproduktion, kostnader för märkning och spårbarhet, priset på GMO relativt konventionellt och ekologiskt samt hur stor andel av producenter och konsumenter som helt tar avstånd från GMO. Om kostnaderna för samexistens, särhållning, märkning och spårbarhet är höga jämfört med vinsterna från lägre produktionskostnader riskerar det samhällsekonomiska nettot att bli lågt.