Beställ publikationen

Alla publikationer kan beställas kostnadsfritt och med fri leverans

Beställ AgriFood-Rapport 2010:4 här

Pressmeddelande

Läs pressmeddelande

Din beställning

Se din varukorg

Författare:

Ruben Hoffmann


Sören Höjgård


Ewa Rabinowicz

Hans Andersson

AgriFood-Rapport 2010:4

Djurvälfärd och lönsamhet – var står vi idag?

EU har de senaste åren beslutat om flera nya minimiregler, i Sverige pågår för tillfället en översyn av djurskyddslagstiftningen och en majoritet av konsumenter i Sverige såväl som inom EU efterfrågar mer information om hur djuruppfödning sker och anser att ytterligare förbättringar behövs på detta område. Mot bakgrund av det stora intresset för djurvälfärd undersöks i rapporten hur skillnader i lagstiftade minimiregler vad gäller ur djurvälfärdssynpunkt viktiga aspekter påverkar lönsamheten för svenska animalieproducenter. Följande frågor behandlas:

  • Hur definieras och operationaliseras djurvälfärd? Det finns idag ingen allmänt vedertagen definition av djurvälfärd och det är inte klart hur olika välfärdsaspekter ska vägas mot varandra. Avvägningar måste alltid göras mellan olika djurvälfärdsaspekter då olika inhysningssystem vanligtvis har både för- och nackdelar.
  • Vilka skillnader i lagstiftade minimiregler föreligger mellan Sverige och omvärlden vad gäller ur djurvälfärdssynpunkt viktiga aspekter? Sverige har i flera fall striktare minimikrav än vad som gäller inom EU. Som exempel kan för värphöns nämnas det svenska förbudet mot oinredda burar (från 2012 inom EU) och förbudet mot näbbtrimmning, för slaktkycklingar och svin finns i Sverige krav på större yta och för nötkreatur en specifik lagstiftning vilket (förutom för kalv) inte finns inom EU.
  • Hur påverkas de fysiska produktionsresultaten av dessa skillnader i lagstiftade minimikrav? Striktare minimikrav kan indirekt påverka produk¬tionskostnaderna positivt eller negativt via förändringar i dödlighet, foderförbrukning, foderomvandling etc. Som exempel kan nämnas att flera av de svenska minimikraven som rör produktionen av slaktsvin och mjölkkor kan förväntas ha en positiv inverkan på de fysiska produktionsresultaten.
  • Vilka skillnader i produktionskostnader föreligger mellan svenska och utländska animalieproducenter och i vilken utsträckning kan dessa skillnader hänföras till lagstiftade minimikrav? Striktare krav kan påverka produktionskostnaderna positivt eller negativt både direkt via förändrade insatsbehov och indirekt via förändringar i fysiska produktionsresultat. Svenska animalieproducenter har i många fall högre kostnader än konkurrerande producenter inom EU vilket till en viss del kan förklaras av skillnader i lagstiftade minimiregler vad gäller ur djurvälfärdssynpunkt viktiga aspekter.
  • Hur påverkas lönsamheten för svenska animalieproducenter av skillnader i lagstiftning mellan Sverige och omvärlden vad gäller ur djurvälfärdssynpunkt viktiga aspekter? I de fall lagstiftade minimkrav inte i sig medför en ökad produktivitet behöver producenterna få täckning för sina merkostnader. En avvägning mellan marknadsandelar och merpris måste alltid göras. Möjligheterna att erhålla en hög premie för lagstiftade minimikrav (som gäller all inhemsk produktion) är därför mer begränsade än för icke lagstiftade djurvälfärdsaspekter som lyfts fram på nischmarknader. Att erhålla ett högt merpris försvåras vidare generellt av att det är svårt att bedöma vad god djurvälfärd är och kommunicera detta till konsument. Den striktare svenska djurskyddslagstiftningen kommuniceras till konsument i första hand genom att tydliggöra att animalieprodukter är svenskproducerade, något som dock inte bara inbegriper djurvälfärdsaspekter.