Beställ publikationen

Alla publikationer kan beställas kostnadsfritt och med fri leverans

Beställ AgriFood-Rapport 2011:1 här

Pressmeddelande

Läs pressmeddelande

Din beställning

Se din varukorg

Författare:


Cecilia Hammarlund

AgriFood-Rapport 2011:1

Handel med hinder – effekter av tullar på EU:s jordbruksimport

EU:s tullar på jordbruksvaror är fortfarande höga, särskilt i förhållande till tullarna på industrivaror. I rapporten undersöks hur stora tullarna är för olika varugrupper och länder och vilka effekter detta har på EU-ländernas import. Om höga tullar leder till minskad import kan tullsänkningar på motsvarande sett leda till ökad import. Genom att jämföra olika varugrupper ges en bild av hur effektfulla tullsänkningar skulle kunna bli.

Rapporten visar att tullarna på kött och köttvaror, mejeriprodukter och spannmål är särskilt höga för tidsperioden 1995-2007, de genomsnittliga tullarna är 48 procent på mejerivaror, 40 procent på kött och köttvaror och 37 procent på spannmål. Mer förädlade köttvaror och förädlade spannmålsprodukter har lägre tullar, dessa är cirka 17 procent. Viktiga jordbruksexportörer som Nya Zeeland, Australien och USA som exporterar många av varorna med höga tullar, möter därför högre tullar än andra länder vid export till EU.

Ett alternativ till att beräkna genomsnittliga tullar för många olika varor är att beräkna viktade tullar och på så vis ta bättre hänsyn till varornas betydelse för importen eller konsumtionen. I rapporten beräknas en konsumtionsviktad tull för 116 jordbruksråvaror; den genomsnittliga tullen under perioden 1995-2007 blir då 24 procent, att jämföra med 11 procent för den oviktade tullen. Detta visar att varor som är en viktig del av EU:s konsumtion har högre tullar än varor som är mindre betydelsefulla.

Även om tullar är höga nominellt sett är det svårt att uttala sig om hur importen påverkas utan att göra statistiska beräkningar. I denna studie används data om tullar och import till 14 EU-länder för att skatta effekterna av tullar för varugrupper inom jordbruket. Resultaten visar att handeln med grönsaker och frukt skulle påverkas mest av förändrade tullnivåer och handeln med spannmål skulle påverkas minst. Tullsänkningar skulle ha störst effekt på vissa typer av grönsaker; handeln skulle öka med i genomsnitt 9,7 procent om den genomsnittliga tullen sänktes med en procent. Även importen av frukt till EU skulle påverkas avsevärt av tullsänkningar – en sänkning av tullen med en procent skulle öka importen med mellan 4 och 5 procent. Importen av kött, mjölk och ägg skulle öka med 3,7 procent i genomsnitt. Den minsta effekten i detta sammanhang gäller spannmål; en tullsänkning på en procent skulle bara öka importen med 1,4 procent.

Även gränseffekter, d.v.s. handelskostnader utöver kostnader som beror på avstånd och tullar, beräknas i studien. Två olika avståndsmått används. Storleken på gränseffekterna varierar med de olika avståndsmåtten, men rangordningen mellan produktgrupperna blir i stort sett densamma. Gränser är mest betydelsefulla för oljeväxtfrön, sockerbetor och grönsaker och mindre betydelsefulla för kaffe, kryddor och spannmål.