Studien analyserar om en omfördelning av jordbruksstöden inom första pelaren (gårdsstödet) påverkar arbetslöshet och sysselsättning utanför jordbrukssektorn. För att stöden skall ha en effekt utanför jordbrukssektorn krävs det att stödpengarna flödar ut från jordbrukssektorn och in i den omgivande ekonomin, dvs det måste finnas multiplikatoreffekter. Studien skattar multiplikatoreffekter på sysselsättning och arbetslöshet för perioden 2001 till 2009 med hjälp av aggregerad kommundata.

För att skatta kausala omfördelningseffekter av stöden används 2005-års frikopplingsreform. Reformen innebar (bland annat) att all jordbruksmark i Sverige blev stödberättigad vilket medförde att stöden ökade kraftigt i regioner med mycket betesmark.

Studien finner att omfördelningen av stöden inom första pelaren fick stora effekter på arbetslöshet och privat sysselsättning. En ökning av stöden med 130 000 kr ger ett jobb inom privat sektor. Effekten ökar med kommunens arbetslöshetsnivå, och om omfördelningen av stöden går från kommuner med låg arbetslöshet till kommuner med hög arbetslöshet, kan nettoeffekten av omfördelningen bli positiv på rikets sysselsättning.

För en sammanfattning av resultaten i detta Working Paper, se AgriFood Policy Brief 2014:3.