Modellen ”Swedish Resource Rent Model for Commercial Fisheries” (SRRMCF) och dess efterföljare FishPAL används för analyser där hela det svenska fisket ingår och det behövs detaljerad information om hur olika delar av flottan påverkas av förvaltningsåtgärder. Modellerna är statiska vilket innebär att de inte ger en tidsserie över flottans utveckling. De modellerar inte heller beståndens utveckling.

SRRMCF utvecklades gemensamt av Fiskeriverket och AgriFood Economics Centre med hjälp från Institutionen för akvatiska resurser vid SLU (Waldo och Paulrud, 2013). SRRMCF modellerar det svenska fisket på en mycket detaljerad nivå, där varje segment av flottan, representerade genom typfartyg, har ett stort antal fiskeaktiviteter att välja mellan. Varje fiskeaktivitet har en given fångst per fiskedag bestående av en eller flera arter. Den övergripande modellstrukturen visas i Figur 1.

Figur 1: Modellstruktur för SRRMCF och FishPAL

I ursprungsversionen av modellen fanns tio flottsegment (”Segment A” i figuren), runt 40 olika arter, och 180 fiskeaktiviteter fördelade på sex havsområden. Exempel på segment i flottan är ”Bottentrålare 12–24 meter” och ”Pelagisk trålare över 40 meter”. En pelagisk trålare kan välja mellan ett stort antal fiskeaktiviteter, till exempel att fiska makrill i Nordsjön, sill i Skagerrak, eller sill och skarpsill i Östersjön. För varje fiskeaktivitet finns en given kostnad i form av bränsle, arbetskostnad, etc. och givna intäkter som baseras på försäljningsvärdet av fångsterna. Modellen maximerar vinsten i fisket för alla flottsegment sammantaget genom att beräkna den optimala fördelningen av fiskeansträngning mellan olika aktiviteter givet de begränsningar som finns i form av exempelvis kvoter.

Det fiske som är optimalt enligt modellen skiljer sig i många fall från hur fisket ser ut i verkligheten. Detta kan dels bero på att fisket inte bedrivs på det sätt som ger högst ekonomisk avkastning, men också på att modellen inte lyckats hantera alla regleringar och andra begränsningar som finns i praktiken. Därför har modellen utvecklats genom den så kallade Fisheries Policy Analysis Tool, FishPAL. FishPAL är en så kallad PMP-modell (Positive Mathematical Programming), som försöker efterlikna verkligheten i så stor utsträckning det går baserat på ett antal antaganden om hur fisket fungerar. De viktigaste antagandena är att en vinstmaximerande fiskenäring fiskar såsom observerats givet dagens regelverk, och att fångsterna per dag minskar desto fler dagar näringen fiskar inom en fiskeaktivitet (minskande marginalavkastning).

Genom att jämföra ett referensscenario (dvs. utan ändrad förvaltning) med ett scenario där förvaltningen ändras ger SRRMCF och FishPAL resultat om vilka effekter förvaltningen förväntas få. Typiska resultat inkluderar information om förändringar i antalet fartyg i olika flottsegment, intäkter, kostnader, förädlingsvärde, vinster, fångster per art, och kvotutnyttjande. FishPAL har fokus på ”dagens fiske” och analyserar vad som händer i dagens fiske i de olika scenarier som analyseras. SRRMCF har fokus på hur ett ekonomiskt optimalt fiske ser ut och analyserar hur detta förändras för de olika scenarier som analyseras. FishPAL lämpar sig därför för mer kortsiktiga analyser än SRRMCF.

Referenser

Waldo S, and Paulrud A. 2013. ITQs in Swedish demersal fisheries. ICES Journal of Marine Science 70(1):68-77. Doi:10.1093/icesjms/fss141.