AgriFood-Övrigt

Effekter på jordbruksmarknaderna av ett stort produktionsbortfall i Ukraina

Vi undersöker med hjälp av en simuleringsmodell hur priserna på livsmedel påverkas av minskad produktion i Ukraina och minskad handel mellan Ukraina och omvärlden. Simuleringarna visar att om en stor del av Ukrainas produktion av spannmål och oljeväxter faller bort 2022 så leder det till prisökningar i hela världen. Prisökningarna är mindre än de prisökningar som just nu kan observeras på marknaden jämfört med situationen för ett år sedan. En stor del av prisökningen på vete skedde redan före kriget: priserna steg med 30 procent mellan mars 2021 och januari 2022, och sedan dess har prisökningen varit cirka 40 procent. Bara en del av prisökningarna verkar alltså bero på det förväntade skördebortfallet som orsakas av kriget.

Det finns flera möjliga förklaringar till vad resterande prisökning skulle kunna bero på: att priserna på handelsgödsel och energi ökat är en trolig förklaring, men också dessa priser ökade delvis redan före kriget. En ytterligare faktor skulle kunna vara osäkerheten i sig. Om produktionsutfallet är osäkert kan inköpare vara beredda att betala ett prispremium (riskpremium) för att säkerställa tillgången. Det är naturligtvis också möjligt att modellen underskattar effekten av kriget på livsmedelsproduktionen i alla scenarier, eller att våra scenarier inte är tillräckligt drastiska. Det är dock viktigt att komma ihåg att de prisökningar som ägt rum speglar marknadsaktörernas förväntningar på framtiden medan modellen simulerar årets genomsnittspris: hur det genomsnittliga priset i år i själva verket blir får vi veta mot slutet av året.

De högre priserna på spannmål i scenarierna gynnar alla producenter av spannmål utanför Ukraina och Ryssland. Allt annat oförändrat så leder prisökningarna till ökad lönsamhet för spannmålsodlarna. Omvänt påverkas konsumenter av spannmål, solrosolja och solrosmjöl negativt. För slutkonsumenter i rika länder blir påverkan liten. För företag som producerar griskött, ägg och fågelkött betyder prisökningarna ökade kostnader som inte till fullo motsvaras av ökade konsumentpriser. Därför minskar produktionen av dessa animalier i simuleringarna.

Angående världens livsmedelsförsörjning är det, förutom för solrosolja, endast en mindre del av världens produktion som berörs. De flesta konsumenter bör relativt enkelt kunna anpassa sig till att priset på livsmedel producerade med hjälp av de stora spannmålslagren stiger med några få procent (1-2 procent för vete-produkter i EU). För hushåll som redan före kriget hade små marginaler kan prisökningarna innebära större problem, och för de som i stor utsträckning köper mindre högförädlade livsmedel (t.ex. köper mjöl istället för bröd) blir den procentuella prisökningen större om förädlingsmarginalen inte påverkas av kriget. Icke desto mindre är det värt att påpeka att om människor svälter på grund av produktionsbortfallet i Ukraina och Ryssland så beror det på fattigdom och inte på en global brist på kalorier för humankonsumtion. Redan idag har prisökningarna gjort att stora internationella hjälporganisationer som FN:s World Food Programme inte kan köpa in lika stora volymer mat som före kriget.


Liknande publikationer


2022-05-17
AgriFood Fokus 2022:3
Ägg och matfågel – vilka är utmaningarna och hur resilient är produktionen?
2022-04-27
AgriFood Fokus 2022:2
Nitrifikationshämmare - ett sätt att minska förlusten av kväve från jordbruksmarken?
2022-03-18
AgriFood Rapport 2022:3
Goda råd för att minska klimat- och luftpåverkan - hur fungerar informationsinsatser riktade till jordbruket?