Med start under första halvåret 2022 och fram till mitten på 2023 ökade livsmedelspriserna kraftigt. Prisökningen påverkar både konsumenternas beteende och dagligvaruhandelns strategier för att bibehålla sina marginaler. Den nyuppkomna situationen kan därför påverka konkurrensen på livsmedelsmarknaden.
Rapporten kartlägger och analyserar prishöjningarna inom dagligvaruhandeln med fokus på två varor, centralförpackat kött och mjölk. Syftet är att undersöka om:
- Dagligvaruhandelns marginaler har ökat.
- Maktbalansen på dagligvarumarknaden har förändrats.
- Maktbalansen har förändrats mellan dagligvaruhandel och livsmedelsproducenter.
Analysen visar att konsumenternas priskänslighet är låg, det vill säga de fortsätter i stor utsträckning att konsumera samma volym livsmedel som tidigare trots högre priser. De kraftiga prisökningarna verkar dock ha skapat en större prismedvetenhet i den meningen att konsumenter i större utsträckning handlar i billigare butiker och väljer varor med ett lägre pris. Detta har inneburit att priskonkurrensen har ökat, vilket manifesteras i att lågpriskedjor och dagligvaruhandelns egna märkesvaror (EMV) har ökat sina marknadsandelar. Maktbalansen på dagligvarumarknaden har på så sätt förskjutits till förmån för lågpriskedjorna medan dagligvaruhandeln som helhet har stärkt sin förhandlingsposition i livsmedelskedjan när konsumenternas intresse för EMV har ökat. Slutligen ger analysen inte något stöd för att dagligvaruhandeln i stort har ”passat på” att öka sina marginaler i försäljningen av livsmedel. Det kan dock finnas undantag för enstaka dagligvarukedjor och för enskilda livsmedel.
Den här rapporten är en del av Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen. Slutsatserna finns samlade i rapporten Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024.