Missförhållanden i samband med transport av djur, liksom djurplågeri
och andra rena lagbrott, har lett till att ordet ”djurtransporter” har blivit
mycket negativt laddat. Men är djurtransporter i sig något negativt? Om
människan håller djur för rekreations- och tävlingsändamål är det naturligt
att vi ibland behöver förflytta dem längre sträckor. Och, om vi accepterar
att djur föds upp för produktion av kött och andra livsmedel är det
självklart att djur måste utstå åtminstone en transport – till slakt.
Men, det kanske finns andra skäl till att djur transporteras – andra skäl
än de normala och självklara? Kanske det finns stöd och politiska åtgärder
som indirekt och oavsiktligt stimulerar att djur transporteras i onödan,
eller onödigt långt. Det kanske är en sidoeffekt som är acceptabel
för att nå andra angelägna mål. Men det kan också vara en effekt som
inte vägdes in när åtgärden beslutades, som kanske gör att åtgärden – i
sitt ursprungliga syfte – inte var värd sitt pris, på grund av ökade djurtransporter.
Om vissa transporter av djur måste accepteras, som en del av modern
djurhållning – finns det överdrivna ekonomiska incitament som ger
onödiga transporter? Är incitamenten en effekt av normala marknadskrafter?
Huvudfrågan för denna rapport är vad som driver fram djurtransporter.
Uppmärksamheten på djurs villkor har ökat generellt i Sverige, men särskilt
för just transporter av djur. Vi analyserar i studien om utvecklingen
av transporterna av djur är anmärkningsvärd och om den ökade uppmärksamheten
går hand i hand med en ökad omfattning på transporterna.
Den andra centrala frågan i rapporten är alltså hur djurtransporterna
har utvecklats i Sverige - utvecklingen under den senaste tioårsperioden
analyseras.