Bistånd har givetvis det goda syftet att förbättra situationen i mottagarlandet. Livsmedelsbistånd
är inget undantag. Men används det så?
De negativa effekterna av EU:s jordbrukspolitik på u-ländernas möjlighet att producera
livsmedel har fått ökad uppmärksamhet i Sverige. Med hjälp av exportbidrag säljs
EU:s produkter på export till priser långt under produktionskostnaderna, medan prohibitiva
tullar stänger ute billigare livsmedel från andra länder. Politiken medför att
svältande människors möjlighet att försörja sig själva med mat försämras – och därmed
även deras möjlighet att förbättra sin situation samt att minska fattigdomen i länderna.
Det förefaller som om förståelsen för detta samband har ökat.
Livsmedelsbistånd skänks helt utan kostnad för mottagarlandet. Ger livsmedelsbistånd
samma effekt som subventionerad export, trots det goda syftet? Kanske är det
egentliga motivet till biståndet tom att gynna givarlandet? Det hävdas ofta att livsmedelsbistånd
används som förtäckt exportbidrag till givarlandets jordbruksprodukter,
dvs. för att stödja priserna på den egna produktionen, eller i syfte att utveckla kommersiell
export av egna livsmedel. Frågan har uppmärksammats mer i WTO på senare
tid. Ambitionen är att villkor för biståndet skall regleras så att det inte används som
exportbidrag och stör lokal produktion eller kommersiell handel.
EU driver denna fråga i WTO och har sedan några år klargjort att mottagarlandets behov
skall vara den enda utgångspunkten för livsmedelsbistånd från EU. USA däremot
har som ett uttalat syfte att biståndet skall främja en långsiktig och kommersiell export.
Märks denna skillnad i syfte och ambition i effekterna av biståndet? I rapporten studerar
vi empiriskt sambanden mellan å ena sidan bistånd och å andra sidan produktion
och handel. Vi jämför också effekterna av EU:s och USA:s bistånd.
Rapporten har tagits fram gemensamt av Svenska institutet för europapolitiska studier
(Sieps) och Livsmedelsekonomiska institutet (SLI). Analysen har gjorts av filosofie
doktor Carl-Johan Belfrage, nationalekonomiska institutionen vid Lunds Universitet,
som var projektanställd vid SLI för denna studie.
Sieps har till uppgift att bedriva och främja forskning, utvärdering, och studier i europapolitiska
frågor, med inriktning främst på områdena statskunskap, juridik, ekonomi
och handel. Verksamheten bedrivs inom ramen för tre övergripande temata: makt och
demokrati, EU:s roll i världen och effekter av EU:s politik.
SLI är en myndighet med uppgift är att göra ekonomiska analyser inom jordbruksoch
livsmedelsområdet. Analyserna skall vara vetenskapligt baserade, huvudsakligen
ha en samhällsekonomisk inriktning samt avse såväl svenska som internationella frågor.
De skall kunna användas som politiskt besluts- och förhandlingsunderlag och öka
kunskapen i samhället om de ekonomisk sambandet inom sektorn.
Båda instituten ser som en av sina viktigaste uppgifter att fungera som en länk mellan
aktörer i beslutsprocessen och den akademiska världen. Analysen i denna rapport bör
kunna öka kunskapen om vilka effekter EU:s och USA:s livsmedelsbistånd har haft.
Det är vår förhoppning att den skall kunna fungera som ett kunskapsunderlag för utvecklingen
av biståndspolitiken och i WTO-förhandlingarna samt även utgöra ett underlag
för debatt.