Det reformförslag av den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, som Kommissionen presenterade i januari 2003 och som utgör en del av den s.k. halvtidsöversynen (MTR) av rådande jordbrukspolitik, innebär att ett nytt gårdsstöd införs och att marknadsstöden sänks. SLI har analyserat förslaget med hjälp av en simulationsmodell, CAPRI, varvid följande effekter framkommer.

Spannmålsproduktionen i EU sjunker med åtta procent, till förmån för framför allt vallodling som ökar med 21 procent. Trädan ökar med 13 procent. Eftersom gårdsstödet betalas ut oavsett produktionsinriktning sjunker nötköttsproduktionen i EU med sex procent, vilket får till följd att producentpriset stiger med fem procent. På grund av de sänkta institutionella priserna på smör och mjölpulver sjunker producentpriset på mjölk kraftigt, i storleksordningen18-19 procent. Trots de kraftigt sänkta priserna ökar mjölkproduktionen, som en direkt följd av den kvotökning på två procent som MTR innebär.

Effekterna av reformen blir mindre i Sverige än i resten av EU som genomsnitt, frånsett mjölk där effekterna blir ganska lika. Anledningen till skillnaden mellan Sverige och EU är att i Sverige är andelen vallfoder i foderstaten hög. Det är alltså inte biologiskt möjlig med en lika stor ökning av vall i Sverige som i övriga EU. Generellt blir produktionsminskningarna större i norra Sverige än i södra. Varken för jordbrukets inkomster eller för konsumentpriserna innebär reformförslaget några större förändringar. MTR innebär därför för EU totalt i stort sett en oförändrad välfärd.