Antalet personer med fetma har ökat kraftigt i världen under de två senaste decenni-erna. Även svenskarna har blivit fetare. Orsakerna till utvecklingen är inte helt klar-lagda men generellt sett beror fetma på att kaloriintaget överstiger förbrukningen. Även om det finns genetiska skillnader avgörs utvecklingen av fetma i stor utsträck-ning av individens beslut om hur mycket man vill äta och hur mycket man vill motio-nera. Behöver då staten lägga sig i individens val av livsstil? Argumentet skulle vara att fetma ökar risken för ett flertal allvarliga sjukdomar såsom diabetes typ II, gall-stenssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdom. Därmed orsakar fetma betydande sam-hällsekonomiska kostnader. Dessa kostnader bärs endast till en del av individen själv.

Bör fetma i så fall förebyggas med kostråd mm, behandlas kliniskt när den väl har uppstått, eller bör staten försöka förmå individen att ändra sina beslut genom ändrade relativpriser på mat och motion? I föreliggande rapport undersöks vad vi vet om olika åtgärders effekter på individens viktutveckling och vad de kostar samhället.