I denna artikel undersöks effekter på markanvändningen i EU av jordbruksreformer och handelspolitiska reformer, med fokus på nedläggning av areal. Genom att använda de väletablerade modellerna CAPRI och Dyna-CLUE beräknas effekterna av att avskaffa första pelaren och införa unilateral frihandel. Beräkningarna visar en minskning av den totala europeiska jordbruksarealen med 8 % jämfört med ett referensscenario. Regionalt kan effekterna bli större. Reformerna får särskilt stor effekt på gårdar med betande djur i områden med sämre produktionsförutsättningar, gårdar som också ligger i regioner med höga naturvärden. Därför minskar troligen biodiversiteten inom jordbruket i dessa områden. Genom att beräkna ett flertal miljöindikatorer för växtnäringsbalanser, växthusgasutsläpp, jorderosion och artrikedom så visas att reformerna troligen skulle leda till en miljömässig förbättring totalt sett. Därutöver visar beräkningarna att den ekonomiska effektiviteten i jordbrukssektorn skulle öka. I artikeln diskuteras flera möjligheter att hantera negativa effekter av nedläggning av jordbruksmark. Författarna argumenterar för att generella stöd som syftar till att hålla jordbruksmark i produktion är ekonomiskt ineffektiva. Istället förordas en mer holistisk syn på landsbygdsutveckling som tar hänsyn till specifika förhållanden inom varje område.