År 2003 beslutade EU att direktstöden till jordbruket skulle frikopplas från produktionen, vilket innebar att all jordbruksmark i EU blev stödberättigad. För Sverige som har en stor andel betesmark och betesvall på åkermark (som även klassificerats som stödberättigad betesmark) innebar reformen att direktstödet ökade kraftigt i regioner med mycket betesmark.

Samtidigt som stöden frikopplades så inrättades även s.k. tvärvillkor för att skapa miljövärden. För att uppfylla tvärvillkoren för betesmark och betesvall på åker krävs det en arbetsinsats och därför kan stöden tillsammans med tvärvillkoren ha påverkat sysselsättningen i jordbruket. Syftet med den här studien är att uppskatta sysselsättningseffekterna av betesmarkstödet och tvärvillkoren genom att använda kommundata för åren 2002 till 2009.

Resultaten visar att införandet av betesmarksstödet hade en permanent positiv effekt på sysselsättningen i kommunerna. Stödet har dock inte i första hand lett till ökad sysselsättning inom jordbruket utan snarare minskat den strukturomvandling som pågår i jordbruket i regioner med mycket betesmark. Dessutom är det viktigt att notera att utan arbetskrävande tvärvillkor hade effekterna av betesmarkstödet inte varit desamma.

För en sammanfattning av resultaten i detta Working Paper och AgriFood Working Paper 2013:5, se AgriFood Policy Brief 2013:3