Pollinering av grödor och biologisk bekämpning av skadedjur är viktiga ekosystemtjänster och grundläggande för livsmedelsproduktion. Dessa tjänster levereras av mobila organismer som behöver tillgång till habitat i landskapet. Generellt förvaltas sådana habitat av enskilda jordbrukare. Eftersom organismerna många gånger rör sig över ytor som är större än den enskilda gården har det föreslagits att en koordinerad förvaltning av habitaten som involverar flera gårdar skulle vara fördelaktig. Istället för ett gårdsperspektiv skulle därmed habitaten förvaltas med ett så kallat landskapsperspektiv. För att uppnå detta krävs att jordbrukarnas markanvändningsbeslut samordnas.

I denna studie modelleras jordbrukarnas inbördes beroendeförhållanden i en agentbaserad modell och beslut om markanvändning med gårds- respektive landskapsperspektiv jämförs. Analysen utgår ifrån ett artificiellt landskap med homogen jordkvalitet där pollinering av grödor används som ett illustrativt exempel på en ekosystemtjänst. Vi visar att en samordnad förvaltning kännetecknas av en större areal habitat och en sammansättning av habitat som är utspridd snarare än koncentrerad. Denna lösning är till fördel för alla involverade jordbrukare då deras skörd, och därmed vinst, ökar.