Jordbruket är en av de sektorer i samhället som har störst klimatpåverkan genom utsläppet av växthusgaser och användningen av mark. Samtidigt är jordbruket den huvudsakliga källan till utsläppet av ammoniak i Sverige. Ammoniak kan i sin tur bilda hälsovådliga partiklar. Att minska klimatpåverkan och luftutsläpp kan därför vara av stor betydelse för att nå uppsatta miljömål. Till skillnad från andra sektorer är det dock svårt att i större omfattning påverka jordbrukets miljöpåverkan med traditionella ekonomiska styrmedel som skatter och utsläppsrätter till följd av mätproblem och då potentialen för att minska miljöpåverkan till stor del beror på var och när åtgärden blir utförd. Att informera på gårdsnivå kan därför vara avgörande för om åtgärderna ska få önskat genomslag.

Den här studien utvärderar de offentliga informationsinsatserna för att reducera jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp av ammoniak. Omfattningen och inriktningen av informationsinsatserna har kartlagts samtidigt som lantbrukare och rådgivare engagerade i rådgivningsprogrammet Greppa Näringen har intervjuats för att få en djupare förståelse för hur informationen uppfattas och vilka åtgärder som blir utförda. Resultaten ger stöd för att åtgärder framför allt blir utförda när de är lönsamma förlantbrukaren. Lantbrukare önskar en mer omfattande rådgivning med bland annat uppföljningsbesök och mer information om hur åtgärderna kommer att påverka gårdens lönsamhet i kronor och ören. En utvidgad rådgivning är emellertid mer kostsam och en fråga är därför i vilken utsträckning en utvidgad rådgivning ska finansieras av lantbrukaren själv.