AgriFood-Rapport 2024:3

Behovet av ett proteinskifte - ett samhällsekonomiskt perspektiv

Författare: Christian Jörgensen 

Denna studie analyserar behovet av ett proteinskifte ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Studien identifierar och värderar animalieprodukternas effekt på miljö, hälsa och livsmedelsförsörjning och uppskattar hur ett samhällsekonomiskt optimalt proteinskifte kan se ut. Ett samhällsekonomiskt optimalt proteinskifte tar också hänsyn till konsumenternas värdering av animaliska livsmedel.

Studien diskuterar även olika styrmedel för att åstadkomma ett proteinskifte. Det är inte en fullständig välfärdsanalys eftersom inte alla externa effekter beaktas. Miljöpåverkan begränsas exempelvis till utsläpp av växthusgaser och växtnäring. Studien värderar inte heller miljöeffekter utanför Sverige eller andra välfärdsaspekter som djurvälfärd och påverkan på kulturlandskapet.

Att det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att styra mot ett proteinskifte beror på att konsumtionens och produktionens effekter på miljö, hälsa och livsmedelsförsörjning påverkar alla i samhället – inte bara de som producerar och konsumerar de animaliska livsmedlen. Dessa externa effekter är generellt övervägande negativa vilket gör att animaliska livsmedel är för lågt prissatta ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta gör att ett prisskifte snarare än ett konsumtionsskifte i sig är nödvändigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Flera styrmedel på efterfråge- och utbudssidan kan användas för att främja ett proteinskifte. Åtgärder på utbudssidan, exempelvis en subventionering av växthusgasreducerande fodertillsatser, kan minska behovet av ett proteinskifte så länge konsumtionen av importerade animaliska livsmedel inte ökar. Styrmedel på efterfrågesidan är troligtvis mer kostnadseffektiva eftersom de också riktas mot importerade animaliska livsmedel. Exempelvis kan konsumtionsskatter som motsvarar de externa effekterna i produktionen och konsumtionen bli kostnadseffektiva.

Skatter riskerar dock att bli schablonmässiga och regressiva. Om skatten bara grovt återspeglar produkternas externa effekter sjunker kostnadseffektiviteten samtidigt som livsmedelsskatter ofta minskar låginkomsttagares konsumtionsutrymme mest. Att minska utbudet av animalier i offentlig verksamhet och vägleda/informera kan också påverka konsumenters val. Vägledning kan vara kostnadseffektivt, men har svårt att ändra köpbeteendet i någon större utsträckning.

Slutligen kan det vara kostnadseffektivt att rikta styrmedlen så att konsumtionen av charkprodukter minskar – exempelvis kan en stimulering av marknaden för vegetariska alternativ till charkprodukter visa sig vara en kostnadseffektiv åtgärd.

Författare:


Christian Jörgensen