Många i Sverige har tillgång till ett fritidshus. Drygt hälften av fritidshusen ligger i en annan kommun än den kommun som de fritidsboende är folkbokförda i. Ur ett kommunalt perspektiv kan sådant fritidsboende både vara en tillgång och en belastning. I analysen beskriver vi socioekonomiska egenskaper för de som har fritidshus och undersöker specifikt om äldre som bor i fritidshus påverkar behovet av kommunal omsorg.

Vår analys visar att de som bor i fritidshus i allmänhet har högre disponibel inkomst och ofta en högre sysselsättningsgrad än de som är permanentboende i kommunen. Vi visar också att när andelen äldre i fritidshus ökar anställer kommunerna ny vårdpersonal.