Sverige har nu varit medlem i EU i tio år. Konkurrenssituationen för jordbruket har under detta decennium hårdnat, samtidigt som möjligheterna för svenska jordbrukare och svensk livsmedelsindustri att exportera har förbättrats.

Vid årsskiftet ändras jordbrukets förutsättningar igen, genom den reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik som då träder i kraft i Sverige. Reformen innebär att huvuddelen av jordbruksstödet inte längre är ett stöd till produktion. Jordbrukarna får i stället ett inkomststöd som inte är beroende av vad de producerar. Lönsamheten för – och därmed produktionen hos - enskilda jordbrukare blir alltså mer beroende av marknaden och konkurrenstrycket skärps ytterligare.

Konkurrenskraften blir alltså viktigare för svenskt jordbruk. Det svenska jordbrukets utveckling, d.v.s. resultatet av alla svenska jordbruksföretags agerande, blir mer beroende av företagens styrkor och svagheter. I föreliggande studie analyseras jordbrukets konkurrenskraft utifrån handelsmönster och utvecklingen av handeln med andra EUländer sedan EU-inträdet. Vilka erfarenheter och lärdomar kan dras om det svenska jordbrukets konkurrenskraft av de tio åren som EU-medlem? I studien analyseras svensk export som - om den sker på lika villkor – är ett uttryck för företagens konkurrensförmåga. Vi studerar jordbruket i sin helhet, likväl som olika produktgrupper, enskilda varor och varianter av varor.

Studien är en del av ett större projekt om det svenska jordbrukets konkurrenskraft, som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektet, som startade i april 2004, sträcker sig över två år och detta är den första studie som publiceras inom projektets ram.