Kvotering av produktionen är ett mycket starkt ingrepp i en marknad. Företag har
inte möjlighet att fritt etablera sig eller utvecklas. Det har naturligtvis en kraftig effekt
på strukturutvecklingen och på effektiviteten i en bransch som utsätts för kvotering.
Ändå har denna åtgärd tillgripits för ett flertal produkter inom jordbruket – och i
många länder. I EU finns kvotering av sockerproduktionen sedan 1960-talet och av
produktionen av mjölk sedan år 1984. Produktionen hade ökat mer än konsumtionen,
till följd av höga priser, garanterade inom jordbrukspolitiken. För att begränsa överskotten
och exportkostnaderna, utan att ta det obekväma beslutet att sänka priserna,
infördes begränsningar i produktionen – kvoter. Regleringen var tillfällig. Men fortfarande,
efter 18 år, finns kvotsystemet kvar.
Kvoter är illa nog för de länder som redan var medlemmar vid införandet, men kan
för nya medlemsländer vara än besvärligare. Kvoten och därmed produktionsutrymmet
för dessa länder bestäms i medlemskapsförhandlingarna. Utgångspunkten
för nuvarande EU är naturligtvis att historisk produktion ska bestämma kvoten. Inget
expansionsutrymme medges – ingen möjlighet för nya länder att inom EU pröva sin
konkurrenskraft.
EU: s mjölkkvoter behöver avskaffas. Det behövs för att få en effektivisering och en
bra utveckling av sektorn. Det behövs för att bönderna ska få konkurrera och för att
de effektivaste och duktigaste mjölkbönderna skall kunna öka sin produktion och för
att vi konsumenter därigenom ska slippa betala onödigt mycket för mejeriprodukter.
Det behövs för att bönder i de tillträdande medlemsländerna skall få en chans att
utnyttja sina möjligheter.
EU: s mjölkkvoter har nu funnits i nästan 20 år. Systemet har förlängts tre gånger. För
produkt efter produkt har inom EU: s jordbrukspolitik produktionsbegränsningar,
dvs. kvotliknande system, infört, för att idag vara mer regel än undantag. Alla försök
hittills att avskaffa mjölkkvoterna har misslyckats. Men varför? Vad händer om de
avskaffas? Blir det för svåra omställningar för jordbrukarna? Blir det kaos i produktionen?
Kommer produktionen att sjunka drastiskt? Kommer EU att importera mjölk?
Kommer de betande korna att helt försvinna från vissa delar av EU?
Detta studeras i denna rapport. Med hjälp av en modell för jordbrukssektorn för hela
EU studeras effekterna på produktionen och dess lokalisering samt för böndernas
inkomster, för konsumenterna och för den sammanvägda välfärden.