I denna studie, som gjorts på uppdrag av Djursmittsutredningen (SOU 2010:106), har direkta och indirekta kostnader beräknats för de livsmedelsrelaterade zoonoserna EHEC, salmonellos och campylobacterios, samt för följdsjukdomarna GBS (följdsjukdom till campylobacterios) och HUS (följdsjukdom till EHEC). Med en blandning av expertbedömningar och uppgifter i vetenskaplig litteratur har först antalet sjukdomsfall beräknats med hjälp av Monte Carlo-simuleringar enligt en modell som baseras på bestämning av informationsbortfall i olika steg av rapporteringssystemet, och som tidigare inte använts för att uppskatta incidens i Sverige. I modellen har hänsyn tagits till andelen fall med blodig diarré, andelen sjukdomsfall som söker vård, andelen fall där prov tas, andelen prov som analyseras för respektive sjukdom, testens tillförlitlighet samt sannolikheten att rapportera ett fall givet att det är positivt.

Lägger man ihop kostnaderna för huvudsjukdomarna och följdsjukdomarna, kostar campylobacterios inklusive GBS mest av de tre sjukdomarna med 253 (179 – 352) miljoner kronor årligen, följt av salmonellos med 125 (85 – 197) miljoner kronor och EHEC inklusive HUS med 39 (17 – 83) miljoner kronor. Främsta anledningarna till att campylobacterios är så kostsamt är att både antalet registrerade fall och multiplikatorn för sjukdomen är högre än för de övriga sjukdomarna, vilket leder till ett betydligt större antal sjukdomsfall i befolkningen. Räknar man istället kostnad per sjukdomsfall kostar istället EHEC mest med 16 700 kr per fall, följt av salmonellos med 5 209 kronor per fall och campylobacterios med 4 047 kronor per fall (genomsnittsvärden med kostnader för både huvudsjukdomar och följdsjukdomar).