I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa grödor och träda, samt vissa djurslag berättigat till stöd inom pelare I (i form av areal- och djurstöd). Reformen innebar att betesmark som inte tidigare hade varit stödberättigad nu blev stödberättigad inom den s.k. pelare I i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Denna Policy Brief analyserar hur sysselsättningen inom jordbruket påverkades av införandet av betesmarksstödet och tvärvillkoren.

• I regioner med en stor andel betesmark hade sysselsättningen inom jordbruket varit 9 procent lägre utan betesmarksstödet.
• Betesmarksstödet påverkar inte total produktion eller investeringar på gården.
• Arbetskraften används för att uppfylla tvärvillkoren som syftar till att hålla betesmarkerna öppna och bevara biologisk mångfald.

Denna Policy Brief baseras på resultat i AgriFood Working Paper 2013:4 och AgriFood Working Paper 2013:5.