AgriFood-Övrigt
Competitiveness of Swedish agriculture: indicators and driving forces
AgriFood har bidragit med en analys om det svenska jordbrukets konkurrenskraft relativt andra länder under perioden 1990-2012 som en del av den svenska Konkurrenskraftsutredningen.
Konkurrenskraft är ett relativt begrepp och det finns inget vedertaget sätt att definiera och mäta konkurrenskraft. I denna rapport används därför ett antal olika indikatorer. Dels används mått som är baserade på utvecklingen av produktion och handel och dels mått på produktivitet och effektivitet. Resultaten visar att:
- Jordbrukssektorns totala produktion (inklusive tjänster och sekundära icke-separabla aktiviteter) utvecklades mellan 1990-2012 i paritet med EU11 men något långsammare än i de viktigaste konkurrentländerna. En tendens till snabbare produktivitetstillväxt kan ses efter 2005, vilket huvudsakligen berodde på att vegetabilieproduktionen, produktionen av tjänster samt de sekundära aktiviteterna ökade. Animalieproduktionen hade däremot en svag utveckling.
- Sveriges negativa handelsbalans för livsmedel har försämrats ytterligare mellan 2005 och 2012 till följd av en snabbare ökning av importen än exporten. Detta återspeglar sig också i de index som mäter handelsprestationerna. Index över komparativa fördelar visar ett lågt men stabilt värde. Sveriges handelsutbyte med livsmedel karakteriseras av att liknande varor exporteras och importeras, även om denna tendens har försvagats.
- Bruttoförädlingsvärdet per årsarbetskraft är lägre i Sverige än för EU:s genomsnitt. Räknat per timme och för större företag står sig emellertid de tre viktigaste produktionsinriktningarna ganska väl. Vegetabilierna ligger i topp och mjölken något under. Även fläsk/fågel ligger över EU-snittet.
- Sverige tillhör ett av de mest produktiva länderna i EU, enbart Danmark och Nederländerna är mer produktiva. Det svenska jordbruket i sin helhet uppvisar också en snabb ökning av den totala faktorproduktiviteten (TFP) jämfört med andra länder i EU. Den snabba tillväxten av TFP i Sverige beror främst på en kraftig minskning av arbetsinsatser och ökad effektivitet.
|