Arbetet med 2020 års reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har börjat. Utmaningarna är omfattande och behovet av kvantitativ analys är stort. I denna rapport analyseras direktstöden under den första pelaren av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Fokus ligger på CAP:s målsättningar om förbättrad konkurrenskraft och högre inkomster i jordbrukssektorn, samt en hållbar förvaltning av miljö- och naturresurser.
Analysen har genomförts med hjälp av två simuleringsmodeller; CAPRI-modellen simulerar utvecklingen i den europeiska jordbrukssektorn, medan AgriPoliS-modellen används för att göra en fallstudie för Sverige. Resultaten indikerar att stöden har betydande effekter på strukturen i europeiskt jordbruk. Framväxten av en konkurrenskraftig sektor hämmas, till förmån för små gårdar med låga inkomster. Miljöeffekterna av stöden är i huvudsak också negativa eftersom stöden driver på produktionen och därmed föroreningar och utsläpp. I marginella regioner har dock direktstöden en positiv effekt på biologisk mångfald, eftersom jordbruksmarken hålls öppen tack vare stöden.
Slutligen analyseras två alternativ till dagens direktstöd för att se om instrument riktade mot marknadsmisslyckanden, baserade på principer som Polluter-Pays och Provider-Gets, ger en bättre måluppfyllelse.
Projektet har delfinansierats av Världsnaturfonden (WWF).