EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har under lång tid reformerats för att bland annat minska jordbrukets negativa miljöeffekter. I samband med 2013 års reform infördes obligatoriska miljövillkor för delar av direktstödet. Detta så kallade förgröningsstöd utgör nu 30 procent av medlemsländernas budget för direktstöden. En viktig del av förgröningen är kravet på ekologiska fokusarealer, vars främsta syfte är att gynna biologisk mångfald.

I den här studien utvärderar vi konsekvenserna av så kallat gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer, vilket Sverige inte tillämpar i dagsläget. Genom bredare analyser beaktar vi även andra former av samverkan och justerade skötselvillkor. Ekologisk-­ekonomisk modellering, workshop med jordbrukare och intervjuer med tjänstemän ligger till grund för studiens resultat. Fokus i våra analyser är effekter på pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, båda ekosystemtjänster till nytta för jordbruket.

Vår studie visat att jordbrukare är positiva till samverkan men att tjänstemän befarar högre kostnader. Vi finner vidare att miljöeffekterna av dagens fokusarealer är små. För att uppnå en bättre miljöeffekt behövs en utformning av reglerna som premierar de mest miljöeffektiva fokusarealerna.