År 2015 reformerades EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Tre av reformens huvudsakliga komponenter var en nationell utjämning av gårdsstödsbeloppen, ett nytt kopplat stöd för nötkreatur samt krav på ekologiska fokusarealer för det nya förgröningsstödet, vilket innebar att en del av gårdsstödet förbands med miljövillkor. I den här rapporten analyseras effekter på konkurrenskraft och miljö i det svenska jordbruket av dessa tre reformkomponenter. Analysen bygger på modellsimuleringar i AgriPoliS, en ekonomisk modell av svenskt jordbruk.

Analysen visar att utjämningen av stödet är positiv för utvecklingen av konkurrenskraft i svenskt slättbygdsjordbruk, där stödbeloppen sjunker. Det beror på att de mest produktiva företagen får större utrymme att växa och förbättra sina inkomster. Nötkreatursstödet ger tvärtom negativa effekter på både konkurrenskraft och miljö. Inte heller ekologiska fokusarealer ger positiva miljöeffekter eftersom de inte väsentligt påverkar hur jordbruksmarken används. Den generella slutsatsen är att direktstöden är problematiska; de dämpar strukturomvandlingen i jordbruket och leder till högre priser på jordbruksmark. Dock kan stöd riktade till jordbruksmark i marginella regioner vara positivt, då det bidrar till att bevara kulturlandskapet och dess biologiska mångfald.