Naturbetesmarken är en central del av kulturlandskapet och viktig för den biologiska mångfalden. Intensifieringen inom jordbruket har lett till att naturbetesmarken minskat i areal och kvalitet. För att bevara naturbetesmarken finns en frivillig miljöersättning i landsbygdsprogrammet, men den har kritiserats för att inte ta tillräckligt hänsyn till att det finns stora skillnader i naturvärde mellan olika betesmarker.

Vi undersöker om betesmarkerna minskar för att det är brist på betesdjur i landet. Vidare diskuterar rapporten om dagens miljöersättning för bevarande av betesmarker tar tillräcklig hänsyn till skillnader i naturvärden och vad som begränsar jordbruksproduktion på naturbetesmark. Slutligen diskuteras orsaker till att naturbetesmarker försvinner i områden där det finns gott om betesdjur.

Resultaten visar att Sverige inte behöver fler nötkreatur för att bevara naturbetesmark med höga naturvärden. Anledningen till att naturbetesmarker försvinner, även i områden där det finns gott om djur, är troligen att jordbrukare idag väljer bort naturbete på grund av höga kostnader. För att bevara naturbetesmarken behöver det bli mer lönsamt att föda upp djuren med naturbete än utan.