Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) reformeras regelbundet och arbetet pågår nu inför nästa programperiod som börjar 2028. En betydande del av jordbruksstöden utgörs av gårdsstöd, nötkreatursstöd, kompensationsstöd, omfördelningsstöd och ersättning till naturbetesmarker. Vi analyserar hur förändringar av nivåerna på dessa stöd skulle påverka jordbrukets produktion, konkurrenskraft och miljöpåverkan.

Utgångspunkten är en omfördelning mellan stöd. Vi börjar med att först sänka direktstöden (gårdsstödet och nötkreaturstödet) och därefter höja övriga stöd. Analysen görs med simuleringsmodellerna CAPRI och AgriPoliS. Vi studerar effekterna för EU och Sverige som helhet men också effekterna i två svenska regioner (slättbygd och skogsbygd).

Vår analys visar att en omfördelning av medel från inkomststöd till kompensationsstöd och betesmarksstöd ger en i huvudsak bibehållen produktion och en bibehållen och i vissa avseenden stärkt konkurrenskraft. När det gäller miljöeffekter ser vi att omfördelningen skulle ge minskade växthusgasutsläpp och en bevarad biologisk mångfald i termer av mer naturbetesmark. Den omfördelning av stöd som vi har analyserat innebär i praktiken att högproduktiva regioner får lägre stöd och lågproduktiva högre, detta utan alltför stora negativa konsekvenser för svensk livsmedelsförsörjning och med tydliga miljövinster.