På många av Sveriges landsbygder har befolkningen minskat och blivit allt äldre. Unga lämnar för att söka sig till nya miljöer och få återvänder. En ökad inflyttning till landsbygderna kan vända denna utveckling och bidra till att befolkningen på landsbygderna ökar och blir yngre, vilket skapar förutsättningar för en livskraftig landsbygd.

Vi undersöker inflyttningen till svenska landsbygdsområden under de senaste 15 åren. Många studier definierar landsbygder på kommunnivå. Vi använder en mer förfinad definition av landsbygder som tar hänsyn till att landsbygdsområden finns i alla delar av landet, även inom kommuner som i sin helhet betraktas som tätortskommuner. En sådan definition är viktig eftersom många flyttar går till landsbygdsområden som ligger i tätortskommuner och för att ungefär hälften av landsbygdsbefolkningen bor i sådana kommuner.

Vi visar att befolkningen i de svenska landsbygdsområdena har ökat sedan 2008, med undantag för i glesbygdskommunerna. Inflyttning har bidragit till befolkningsökningen, och särskilt i samband med pandemin ökar inflyttningen till landsbygdsområden. Antalet som flyttar från landsbygdsområdena är däremot stabilt, vilket innebär att nettoutflyttningen från landsbygderna minskar. De som flyttar till landsbygdsområden är ofta yngre personer i arbetsför ålder med familj. När personer med liknande bakgrund jämförs har de som flyttar till landsbygdsområden högre disponibla inkomster än de som redan bor där. Flytten till landsbygdsområdena drivs ofta av familjeskäl snarare än förändringar i arbetssituationen.