Sverige har nu varit medlem i EU i tio år. Konkurrenssituationen för jordbruket har
  under detta decennium hårdnat, samtidigt som möjligheterna för svenska jordbrukare
och svensk livsmedelsindustri att exportera har förbättrats.
Vid årsskiftet ändras jordbrukets förutsättningar igen, genom den reform av EU:s
  gemensamma jordbrukspolitik som då träder i kraft i Sverige. Reformen innebär att
  huvuddelen av jordbruksstödet inte längre är ett stöd till produktion. Jordbrukarna
  får i stället ett inkomststöd som inte är beroende av vad de producerar. Lönsamheten
  för – och därmed produktionen hos - enskilda jordbrukare blir alltså mer beroende av
  marknaden och konkurrenstrycket skärps ytterligare.
Konkurrenskraften blir alltså viktigare för svenskt jordbruk. Det svenska jordbrukets
  utveckling, d.v.s. resultatet av alla svenska jordbruksföretags agerande, blir mer beroende
  av företagens styrkor och svagheter. I föreliggande studie analyseras jordbrukets
  konkurrenskraft utifrån handelsmönster och utvecklingen av handeln med andra EUländer
  sedan EU-inträdet. Vilka erfarenheter och lärdomar kan dras om det svenska
  jordbrukets konkurrenskraft av de tio åren som EU-medlem? I studien analyseras
  svensk export som - om den sker på lika villkor – är ett uttryck för företagens konkurrensförmåga.
  Vi studerar jordbruket i sin helhet, likväl som olika produktgrupper, enskilda
  varor och varianter av varor.
Studien är en del av ett större projekt om det svenska jordbrukets konkurrenskraft,
  som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektet, som startade i april 2004,
  sträcker sig över två år och detta är den första studie som publiceras inom projektets
  ram.