Handeln med fiskeriprodukter har ökat de senaste trettio åren. Länder som är kon-kurrenskraftiga på att producera fiskeriprodukter exporterar allt mer. Internationell konkurrenskraft blir allt viktigare; även för svenska producenter.

SLI har tidigare analyserat konkurrenskraft på jordbruksvaror. I denna rapport an-vänds samma metod för att analysera konkurrenskraft på fiskeriprodukter. Fisket och jordbruket har både likheter och olikheter. Båda sektorerna tillhör till stora delar pri-märproduktionen och är utsatta för omfattande statliga ingrepp. Fisket skiljer sig dock från jordbruket; många fiskeresurser saknar väldefinierade ägare. Resultatet blir ofta överfiske och överkapacitet i fiskeflottan. Därför är det svårare att analysera konkur-renskraften för fiskeprodukter. Ett land som överexploaterar sina fiskeresurser fram-står på kort sikt som mer konkurrenskraftigt än det egentligen är, enligt det mått som används i rapporten. Överexploateringen ger dock ingen konkurrenskraft på lång sikt.

I den här rapporten analyseras dels konkurrenskraft på fiskeriprodukter för världens länder och dels konkurrenskraft för svenska producenter av fiskeriprodukter. Kon-kurrenskraft mäts med handelsflöden. Ett problem i sammanhanget har dock varit att den officiella svenska exportstatistiken från SCB innehåller en hel del norsk export av fisk. Det rör sig om så kallade kvasitransiteringar; varor som tullas in i Sverige för att förenkla hanteringen för köpare och säljare. Statistiken som används i denna studie har därför bearbetats för att ge korrekta exportvolymer samt för att kunna användas för att mäta konkurrenskraft för svenska producenter av fiskeriprodukter.