Sverige har en tradition av starkt djurskydd och har sedan länge valt att införa striktare krav för djurvälfärd än de gemensamma EU-reglerna fordrar. De relativt strikta svenska kraven skapar mervärden för svenska animalieprodukter men kan även innebära högre produktionskostnader och högre priser för konsumenter.

I den här rapporten gör vi en litteraturstudie för att undersöka konsumenters intresse och vilja att betala för god djurvälfärd. Resultaten från litteraturstudien används för att undersöka om en djurvälfärdsmärkning skulle kunna öka konkurrenskraften för svenska animalieprodukter i Sverige och utomlands.

Vi finner att svenska konsumenter generellt har ett stort intresse för djurvälfärd men att endast vissa konsumenter skulle vara villiga att betala extra för en produkt producerad med högre krav på djurvälfärd än vad lagen kräver. Generellt finns högre betalningsvilja för att gå från en relativt dålig produkt ur ett djurvälfärdsperspektiv till en acceptabel än från en acceptabel till en bra. Det är därför osannolikt att djurvälfärdsmärkning skulle kunna användas som styrmedel för att höja djurvälfärden i Sverige. Däremot kan märkning skapa nischmarknader för produkter producerade med god djurvälfärd och/eller underlätta för konsumenter att undvika produkter som är relativt dåliga ur ett djurvälfärdsperspektiv.

En djurvälfärdsmärkning skulle troligen ha en begränsad effekt på svenska konsumenters vilja att köpa svenska animalieprodukter i butik. Detta beror främst på att intresset för att köpa svenskt redan är högt men även på att konsumenters intresse för djurvälfärd är relativt lågt när det gäller förädlade produkter. Potentialen att främja svenska animalieprodukter är större på restaurang än i butik men konsumenters intresse för matens ursprung och hållbarhet vid restaurangbesök är begränsad. Vi finner det därför svårt att förändra konsumtionen på restaurang med hjälp av djurvälfärdsmärkning.

Djurvälfärdsmärkning är en möjlighet för svenska producenter att marknadsföra produkter med god djurvälfärd i utlandet. En harmonisering av regler för djurvälfärdsmärkning inom EU skulle troligen gynna de svenska producenter som vill exportera produkter producerade med god djurvälfärd.

Rapporten är ett bidrag till SOU 2024:56, Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd.