Rapporten analyserar inkomstskillnader mellan land och stad för perioden 1990-2017. Vi börjar med att rangordna hela Sverige utifrån en land-stad dimension. Rangordningen delar in befolkningen i olika grupper där befolkningen i de mest glesa områdena i Sverige och befolkningen i de mest urbana områdena utgör ytterligheterna. Med hjälp av rangordningen undersöker vi sedan inkomster i de olika grupperna. Tidigare studier fokuserar på skillnader mellan kommuner eller län, där utvecklingen tenderar att domineras av utvecklingen i kommunens huvudort. Därför kan våra resultat skilja sig från tidigare studier.

Rapportens främsta slutsats är att skillnader mellan land och stad framförallt drivs av den ekonomiska utvecklingen i centrala Stockholm. För Sveriges mest tätbefolkade områden - uteslutande centrala områden i Stockholms län - har de disponibla inkomsterna ökat mycket mer än i andra delar av landet. I början av 1990-talet var inkomsterna 15 procent högre i de mest tätbefolkade områdena. Efter 2015 ser vi att inkomsterna är hela 50 procent högre i dessa områden än i övriga Sverige. Vi ser också att inkomsterna minskar ju glesare befolkningen bor. I Sveriges mest glesbefolkade områden (där 15 procent av befolkningen bor) är de disponibla inkomsterna jämfört med riket som helhet cirka 10 procent lägre. Gapet mellan de som bor i glesbygd och övriga har också ökat med cirka 5 procent sedan i början av 1990-talet.