Traditionella  näringar på lands- och glesbygden inom jord, skog och malm rationaliseras  vilket innebär att arbetstillfällen försvinner. Idag arbetar mindre än 20  procent av landsbygdens befolkning inom skogs- och jordbruket, och andelen är  dessutom sjunkande. Statliga stöd och åtgärder som syftar till att stärka  landsbygdens utveckling riktas därför inte längre enbart till de areella  näringarna utan syftar också till att utveckla landsbygdens övriga näringsliv.  Sveriges medlemskap i EU 1995 öppnade för landsbygdsstöd genom medel från EU:s  strukturfonder. Inom Målprogrammet 5b fanns stöd för att stimulera utveckling  av landsbygdsområden genom att stödja andra verksamheter än jord- och  skogsbruk. 
Syftet  med studien är att undersöka varför vissa projekt lyckas medan andra  misslyckas. De projekt som studeras är sådana vars syfte är att stimulera  nyföretagande och skapa sysselsättning. Avsikten är att undersöka om det går  att urskilja gemensamma drag för lyckade respektive mindre lyckade projekt.  Kriteriet för att ett projekt är lyckat är att sysselsättning kvarstår även  efter bidraget har upphört. Ansatsen är att samla data för ett  slumpmässigt urval projekt och med statistiska metoder analysera vilka faktorer  som är förknippade med framgång respektive misslyckande. Data har insamlats med  hjälp av en strukturerad telefonintervju med projektledaren. Frågorna rör  karakteristika för (i) den som har drivit projektet (utbildning, kön, ålder och  tidigare erfarenhet), (ii) projektet (i vilken regi det bedrivs, typ av  marknad, antal sysselsatta, rådgivning etc.) samt (iii) den omgivning i vilket  projektet bedrivits (förekomst av lokalt nätverk, egen bedömning av det lokala  affärsklimatet, förekomst av liknande verksamhet etc.). Dessutom har  datamaterialet kompletterats med kommunspecifik data. 
Den övergripande slutsatsen är att  affärsmässighet lönar sig. De projekt som drivs i privat regi skapar  sysselsättning i högre utsträckning än de som drivs i annan regi och de projekt  som skulle ha genomförts även utan stöd leder i högre utsträckning till  bestående sysselsättning. Likaså går det bättre för projekt när projektledaren  har en egen affärsidé att utgå från. Det visar på vikten av en god affärsidé i  botten och omvänt svårigheterna att skapa framgång när affärsmässiga idéer  saknas. Vissa könsrelaterade skillnader framkommer också. Män lyckas i högre  utsträckning än kvinnor men samtidigt finns det en högre benägenhet bland män  att bli ”entreprenör i projekt.” Det innebär att de individer som har tidigare  erfarenhet av projekt tenderar att avsluta ett nytt projekt när stödet upphör.