EU:s gemensamma jordbrukspolitik handlar i allt mindre utsträckning om produktion av jordbruksprodukter och allt mer om att utveckla landsbygden samt att föra pengar till jordbruket för att stödja jordbrukets inkomster. Stora pengar satsas också i projekt för att uppmuntra företagande och skapa sysselsättning på landsbygden, såväl av gemensamma EU-medel som från den svenska budgeten. Åtgärderna samlas i Sverige inom ett eget politikområde, med målet att åstadkomma en hållbar utveckling på landsbygden, ekonomiskt, ekologiskt och socialt.
Betoningen av landsbygden i många olika sammanhang gör att Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) har funnit det angeläget att analysera förutsättningarna för landsbygdens utveckling samt de åtgärder som syftar till att stimulera denna utveckling. Nu publiceras de tre första av studierna. De har följande frågor som utgångspunkt.
Behövs en särskild politik och särskilda åtgärder för landsbygden – är landsbygdens utveckling särskilt viktig? Behövs särskilda åtgärder för att utveckla eller bevara verksamhet på just landsbygden, eller kanske generella åtgärder för att stimulera företagande och sysselsättning är tillräckliga, eller tom mer lämpade för att åstadkomma verksamhet på landsbygden? Finns det en risk att stöd som syftar till att stärka den lokala utvecklingen enbart blir en tillfällig inkomst för stödmottagaren?
I föreliggande studie analysera utsikterna för att riktade åtgärder skall kunna bidra till en positiv utveckling - av sysselsättning, företagande och boende - på landsbygden utan att det försämrar möjligheterna i övriga delar av landet. Finns speciella förutsättningar på landsbygden som skulle kunna påverkas med statliga insatser? Vidare analyseras medlen inom landsbygds- och regionalpolitiken, utifrån vad de avser att åtgärda och åstadkomma.